Han börjar ju se ut som en katt nu, lille boven. Färgerna har han fått från morsan men nu börjar man kunna ana hans pappas drag också, främst på nospartiet. Maine Coons har brett och kraftigt nosparti, dom ser lite ut som lejon i ansiktet, och det blir mer och mer framträdande på honom. Jättefint tycker jag.
Mindre kul är att han fortfarande är kass i kistan. Vare sig avmaskning eller probiotika plus snällmat har funkat. Suck. Vi är dömda att ha magproblemsdjur. Om jag någonsin får ett friskt djur igen så kommer jag nog få dåndimpen. Kul ord. Har jag nog aldrig skrivit förr.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar