Som inte kunde ge mig råd om något jag inte redan luskat ut på egen hand. Men hon lyssnade, var intresserad och förde gärna en konversation. Vilket ju tillhör ovanligheterna på våra vårdcentraler eftersom dom föredrar patienter vars problem kan lösas med hjälp av en quick-fix i stil med: Jag har något som sitter fast mellan tänderna. Jag vet inte vad jag ska göra. Lösning: Här varsågod, här har du en tandpetare. Peta med den framför spegeln när du kommer hem och hör av dig igen om problemet kvarstår."
Nä. Det här är ett typiskt samtal med läkare på vårdcentral angående min allmänt störiga mage:
Läkaren: Men jag undrar om det inte är IBS du har...
Jag: Du menar Irritable bowel disease? Jo uppenbarligen så är jag irriterad i buken. Men vad betyder det? Och varför är den irriterad? Och vad kan vi göra för att den ska bli bättre?
Läkaren: Ja... Det vet vi ju inte. Det är sånt man får försöka leva med. Mene... Det blir 300 kronor och du kan betala i kassan på vägen ut tack. Hör av dig igen om du... om du upplever att problemen inte försvinner.
Efter att ha haft "problemen" i över tio år så tror jag ju inte att de skulle försvinna huxflux av sig själv just för att han hoppas på det.
Nu stämmer ju det sista inte riktigt in på sanningen eftersom vi alla vet att man måste betala innan besöket hos läkaren vare sig man får någon hjälp eller inte. Det är liksom inte hjälp man betalar för.
Eller hur.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar