tisdag 7 januari 2014

ADD

Nu är jag mer säker än någonsin. På att jag har ADD. Hittade en länk på Facebook och började läsa, och den här delen beskriver mig perfekt.

"Hypoaktiva flickor är ofta blyga dagdrömmare som sitter försjunkna i egna tankar. Deras ouppmärksamhet i skolan märks inte eftersom de sliter hårt för att inte dra uppmärksamheten till sig, de verkar lyssna till läraren samtidigt men i själva verket är de långt borta i tankarna. Dessa flickor känner ofta oro inför skolan, de är glömska, oorganiserade, har svårt att slutföra uppgifter och blir mycket oroliga inför kommande uppdrag i skolan. De behöver hjälp i skolarbetet och om inte en förälder sitter med vid läxläsningen blir inget gjort. De arbetar i långsammare takt jämfört med andra flickor och verkar snabbare bli överbelastade. Omgivningen gör ofta misstaget att tro att de är mindre begåvade än de faktiskt är. En del får ångest eller blir deprimerade.
Begåvade och högt intelligenta flickor med neuropsykiatriska svårigheter är de svåraste att upptäcka.
Ju smartare flickorna är desto senare kommer deras svårigheter i skolarbetet att upptäckas. När skolarbetet blir allt mer krävande och komplicerat i de högre klasserna visar sig koncentrationsvårigheterna, problem med att organisera arbetet och svårigheterna med att genomföra uppgifter allt mer."
Likaså det här, även det står ADHD så passar det perfekt på hur jag upplevt alla föreläsningar jag någonsin varit på:
Vid ADHD lyssnas det, sedan sänks medvetandet gång på gång och tankarna vandrar. Detta sker helt ofrivilligt upprepade gånger med jämn frekvens ungefär som en (upp och nedvänd) sinus-hjärtrytmskurva. Efter en lång genomgång har någon med ADHD väldigt svårt att se helhetsbilden och förstå sammanhanget, eftersom den faktiskt inte var medveten. Det handlar alltså inte om bristande respekt och att påtala det som ointresse är bara okunnigt. 
Fullständiga inlägget i bloggen finns här.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar