Utmattningssyndrom

Ju fler människor jag pratar med om min situation, desto mer inser jag hur lite andra faktiskt förstår vad det egentligen handlar om. Så jag lägger in lite text här som beskriver det, för dom som är intresserade.


"Många reagerar på livssvårigheter genom att anstränga sig ännu hårdare, och en del undertrycker egna behov och känslor och knogar på, trots att tecknen på att orken tagit slut är ganska uppenbara. För en del är den yttre situationen så pass hotfull och orubblig, att ingen förändring känns möjlig trots övermänskliga ansträngningar. Vad som då kan inträffa är att organismen inte längre klarar av att kompensera för de extraordinära ansträngningarna och då kan ett mer eller mindre allvarligt sjukdomstillstånd uppkomma. För att beskriva detta läge använder vi uttryck som "stresskollaps", att "gå in i väggen" eller, som man uttrycker det i IT-företag, att "gå in i taket". En del människor använder ordet utbrändhet för att beskriva detta fenomen."

"När man träffar personer som drabbats av stressammanbrott slås man av att det finns två problemområden som de kan beskriva i detalj. Den ena gruppen av problem berör upplevelsen av trötthet eller utmattning som inte går att vila upp sig från. För det andra handlar det om en rad kognitiva (förnuftsmässiga) begränsningar som ofta upplevs som otroligt hämmande. Medan stressforskarna ogillar uttrycket utbrändhet som de anser vara oprecist och alltför negativt och svårdefinierat, så uttrycker begreppets popularitet hos gemene man enligt min mening en kollektiv klokhet. Vid en djupare kontakt med sådana personer upplever man dem faktiskt som fysiskt och mentalt totalt uttömda."

"När det gäller kognitiva symtom (se tabell nedan) klagar människor på allvarliga störningar i minnesfunktionen – man har svårt att lägga saker på minnet, man har också svårt att komma åt sina grundkunskaper. Man har allvarliga koncentrationssvårigheter som gör det praktiskt taget omöjligt att läsa en längre artikel, och en bok känns som en totalt omöjlig uppgift att klara av. Det finns påtagliga svårigheter med att kunna dela uppmärksamheten mellan olika saker, personen blir lätt störd. Många upplever en ökad känslighet i olika sinnen, somliga blir känsliga för ljus och ljud eller får perceptionsstörningar med tunnelseende. En del klagar över svårigheter att följa tankebanor och får problem med sin inre dialog. Allt detta gör att man känner sig otroligt stresskänslig och samtidigt helt oförmögen att genomföra mera komplicerade kognitiva uppgifter."

Kognitiva symtom

Minnesstörningar
Svåra koncentrationsproblem
Oförmåga att tänka klart
Låg stresstolerans
Överkänslighet för ljud, ljus, lukter
"Tunnelseende"

Somatiska symtom

Trötthet /uttmattning
Sömnsvårigheter
Ökad infektionskänslighet
Ökad smärtkänslighet
Muskelproblem
Mag-tarm problem


Psyke

Känslolabilitet
Nedstämndhet

"Den andra stora symtomgruppen är olika grader av trötthet som inte tycks försvinna med vila. Man kan känna sig totalt utslagen eller bli väldigt trött efter bara några timmars aktivitet. Ofta har man också påtagliga sömnsvårigheter, man kan vakna tidigt och sedan inte kunna somna om eller man har ett omåttligt behov av sömn. Slutligen har många som befinner sig i detta tillstånd också ett labilt känsloliv där känslorna avlöser varandra i snabb takt, är svåra att styra och ofta upplevs som mycket starka. Utifrån de intensiva kontakter med personer som råkat ut för stressammanbrott, kan man uppställa forskningshypotesen att utmattningsssyndrom i mer eller mindre uttalad form förekommer hos alla som drabbas av stressammanbrott och tillhörande problem. Dessa tillstånd kan också påverka andra system negativt och ge upphov till en rad sjukdomar..."

Hjärnstress

"...Stressexponeringens längd tycks vara avgörande – vid kortare exponering förekommer temporära förändringar i hippocampusområdet som kan försvinna i och med en bättre livssituation. Om stressexponeringen blir långvarig kan individen överskrida en viss gräns, där skadorna blir mer permanenta. Den senaste forskningen på Karolinska Institutet visar dock att skador i centrala nervsystemet inte alls är så permanenta som vi tidigare trott. Reparationsarbetet i nervsystemet tycks dock ha en annan tidsaxel än reparationer i andra system i kroppen, vilket kan innebära att det tar månader eller år innan man blir helt återställd."


Informationen har jag lånat från den här sidan http://www.stressmottagningen.nu/utbrandhet.php och där kan artikeln läsas i sin helhet.


De markerade styckena är det som jag själv känner igen mig mest i och sånt som jag fortfarande upplever i mitt dagliga liv. Om än - tack och lov - inte i lika hög grad som tidigare.