Från den 29e december till den sista januari är jag sjukad. Diagnos måttlig till svår depression enligt testerna. Fan. Det är inte dom testerna jag vill ha höga poäng på.
Måttlig håller jag med om men inte svår. Jag har provat svår tidigare och där är jag inte än. Så länge jag kan hålla masken utåt någorlunda så vet jag att jag har en bit kvar. Men i ärlighetens namn så blir det mer och mer ansträngande för varje dag som går.
Jag tog mig runt på stan efter läkarbesöket för att köpa klappar till fina sambon. Jag gick och gick och gick men hittade inget av det jag hade tänkt och när orken började ta slut på riktigt var jag nära på att ge upp. Det är fan inte roligt att man nästan börjar lipa för att man blir helt slut av lite julklappsletande. Men det gick till slut.
Trött nu, ska vila och dricka te och sen gå och lägga mig.
Natt natt.
Men lilla gumman. Om du mår så dåligt så varför jobbar du på julafton? Begriper att det är goa pengar, men ändå. Du skulle behöva ett halvårs ledighet utan några måsten.
SvaraRaderaSköt om dig nu. Och så får vi hoppas att 2011 blir DITT år. Ett BRA år.
Kram!
Nä, jag vet att det verkar tokigt. Men samvete gentemot jobbet plus oro inför sjukskrivningen gör att man biter ihop lite extra :-/
SvaraRaderaEtt halvt år utan måsten hade varit rena drömmen. Men det är ju bara en önskedröm.
Men tack, och kram till dig med!