Imma mår verkligen bättre nu och det känns så bra att se henne frisk och välmående att jag kan inte beskriva det. Men jag ska försöka. Pälsen hennes börjar bli riktigt vintertjock och den är mjuk och skön att burra in fingrarna i. Hon har inte haft någon riktig vinterpäls på flera år och det är ju ett klockrent bevis på att nya medicinen verkligen gör henne gott. Dessutom har hon slutat fälla (!!) vilket är ett smärre mirakel. Imma fäller året runt annars, lika mycket som en normal hund fäller vid stora vårfällningen. Mycket frustrerande och många, MÅNGA gånger har jag tänkt att jag aldrig någonsin mer ska ha ett djur som fäller. Förutom pälsen så har hon börjat lägga på sig lite hull och det är helt underbart att se. När man drar handen över ryggen på henne nu så känner man fortfarande ryggraden, men höftbenen sticker inte längre ut som en högaffel. Lite muskler har kommit tillbaka på hennes lår också. Gött.
Avslutar med några bilder jag tog igår när jag jobbade. Försökte få en liten domherre på bild men han gäckade mig den lille busen. Kan ju också skylla på att min telefon inte är så snabb. I vilket fall så när bilden väl var tagen så var den väldigt tom på just domherrar. Snön lyckades jag i alla fall fånga.
Utsikten
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar