Jag är lite piggare nu men fram tills tre idag var jag seg, trött, omotiverad och inte alls sugen på värme. Jag anar att det till viss del beror på den där övergrymma massagen jag fick igår som skakade om systemet ordentligt på mig. En annan del är nog att jag inte fick i mig tillräckligt med vätska efteråt och den sista delen har trillat på plats nu - lingonvecka - yay. Jag är ju dessutom ganska värmekänslig och nästan tio dagar i fuktig 40-graders värme börjar tära lite på mig nu. Men imorgon hoppas jag att min baksida är helt läkt så att jag kan ta mig ner på stranden igen. Jag har ju inte kunnat leva strandliv sen i onsdags när vi var och snorklade. Och det är ju strandliv man ska ha när man är i paradiset.
Nåja. Jag och lammet har roat oss med att gymma idag och nu, som ni förstår, sitter vi på internetcafeet och njuter av att slippa undan extremvärmen ett tag. Här dricker jag kaffe. Underbar cafe latte gjord på soyamjölk. Det är så gott, så gott och jag förundras över att man kan få det här överhuvudtaget. Jag älskar det här stället.
Vi träffade på en vovve igår, en jättetrevlig tik som inte var intresserad av vatten, nej hon ville bara bli gossad med och få följa med oss på promenad ett tag. Hon såg frisk och fräsch ut, trevligt social och med ett härligt lynne. Jag hade velat ta med henne hem om jag bara hade kunnat. Men det går inte, och jag tror nog att hon är lycklig här.
Hundar och katter är inte oönskade på samma sätt här som i till exempel Grekland och har inte sällan ägare. Har de inte ägare så verkar de klara sig bra ändå, jag gissar att de har sina stammisställen där de blir bjudna på ett och annat. På resturangen närmast vårt hotell huserar en liten gynnare som vi kallar Kingen, det är nämligen han som äger stranden, tycker han. Han brukar strosa in bland matgästerna och kollar om någon vill klappa lite. Gör de det så lägger han sig ner och väntar på att det kanske kommer en godbit. Men pommes duger inte. Inte gurka heller. Pasta? Nej tack. Endast kött vill herrn ha, annars kan han faktiskt klara sig utan. Och det gör han, för han har en husse som ser efter honom som har gett honom ett fint halsband. Han har det bra Kingen. (Kingen är btw nästan minsta jycken i gänget här, därav smeknamnet).
Ikväll ska vi gå och se om vår fina tavla blivit klar. Det är så jäkla spännande och jag är så glad att vi bestämde oss för att göra den. Den ska hänga ovanför sängen där hemma och kommer att göra mig lycklig varje gång jag ser den... En påminnelse om vår första resa tillsammans!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar