Jag har dragit mig för att skriva sen förra inlägget. Men som alltid efter att man ventilerat så klarnar saker upp och man kan fortsätta med lite lättare tyngd på axlarna.
Så. Jag tänkte försöka redogöra lite vad som hänt de senaste två veckorna. Det här ska ju föreställa en logg som jag kan titta i och minnas saker som hänt, saker som annars bleknar med tiden. Eller så minns jag sakerna men inte när de hände, så i vilket fall är det lika bra att notera dom.
Min farmor dog den fjärde januari. Jag kan tänka mig att man kan tycka det är konstigt att jag inte skrev om det när det hände, men skygglappar är ett värdefullt verktyg när man vill ignorera något som man inte riktigt är i skick att hantera. Men när allt kommer omkring så är jag nog mest lättad för min farmors skull. Det sista året har hon varit riktigt dålig och det har blivit ett antal resor med ambulans till sjukhuset. Dessutom sa hon upprepade gånger att hon inte ville vara med längre för att det helt enkelt inte var roligt. Jag är glad att hon har fått ro. I fredags (den 21:e) var det begravning i Klosterkyrkan klockan elva på förmiddagen. Efter det var det fika i Siriusordens restaurang så att folk fick en chans att prata av sig med varandra. Vi gick hem runt tre. Någon timme efter rasade jag ner i fullständig utmattning och tog mig stapplande igenom vår tvättid. Verkligen dålig tajming på den där tvättiden kan jag säga. Det är ansträngande att hålla god min när man är utmattad och man får lida för det i efterhand. Tro mig.
Nog om tråkigheter. Det har faktiskt hänt trevliga saker också. Min gruppledare och min chef från jobbet kom hem och hälsade på och drack lite kaffe. Högst oväntat måste jag säga eftersom jag inte har upplevt mycket till omtanke från mitt kära företag tidigare. Men det här besöket var inte egentligen i företagets namn utan hade mer med vilka personerna i fråga var, och dom kom i egenskap av sig själva - efter arbetstid. Båda två har personlig erfarenhet av utmattning och känner till lite vad det innebär, vilket gör en otrolig skillnad för vilken förståelse dom har. Och det gör en väldig skillnad för mig. Så det kändes faktiskt riktigt bra och jag var glad över att dom kom. I veckan ska jag fixa till nåt gott och ta mig till jobbet för att hälsa på. Jag fick veta att mina arbetskamrater saknar mig och att dom undrar hur jag har det. Det är så man blir lite varm inombords faktiskt :)
I onsdags passade jag på att köra gamla bettan till verkstan. Hon har ju sommarskorna på sig så hon har snällt fått vänta på att det skulle bli plusgrader och i onsdags klaffade allt. Väl framme berättar jag för mekaren att jag ville få henne genom en besiktning för det enda jag ville var att sälja henne. Jag har inget stort behov av bil längre och det kostar bara en massa pengar. Tjipp tjopp så frågar han vad jag vill ha för den och hur gammal den är, ber mig starta motorn och hepp - så har jag kosing i handen och alla måsten som lurade runt bilägandet bara försvann. Det var en helt underbar vändning och jag blev så lättad. Pengarna ska jag använda till att betala av soffan i ett nafs. Hade jag jobbat så hade det kunnat vara resepengar men nu får dom gå till andra saker. Men som det är nu så är jag bara jätteglad för nu kan jag slippa undan en hel del av oron som hägrat runt min sjukskrivning.
Samma dag åkte jag till Nova med Andrea. Oundvikligen hamnade vi inne på Indiska för den affären går bara inte att passera förbi. Jag hittade supersnygga turkosa kuddar, precis sådana som jag har tänkt mig till nya soffan, för halva reapriset! 65 kronor styck! Och så snodde jag åt mig ett fat som växlar i grönt och guld som verkligen blev pricken över i:et på soffbordet. Nöjd, mycket nöjd. Nu är det ju som så att sambon brukar skaka på huvudet varje gång jag kommer hem med någon ny hemmapryl för att han tycker att jag lägger för mycket pengar och energi på det, och för att lösa det lilla dilemmat så stegade jag in på Jack&Jones för att hitta nåt litet till honom. För jag tänkte att om jag lite strategiskt slänger fram ett par tishor till honom så kan jag snabbt lägga ut kuddar och fat utan att han ser det och vips så är både han och jag nöjda. Det var en skitbra plan som nog hade fungerat utmärkt om det inte vore för att jag glömde J&J påsen inne på Kicks och kom hem med bara min stora påse från Indiska. Som han ju inte kunde undgå att märka. Klant. Nåja, jag ska dit imorgon och hämta upp dom så jag hoppas att han gillar dom nu när han väl får se dom.
Vi har blivit bjudna på fest nästa lördag och vi kommer eventuellt att gå. Om jag ser till att ta det lilla lugna under veckan så kanske jag fixar det och jag VILL fixa det. Det hade varit roligt att träffa folk och jag behöver göra saker som stimulerar mig och som ger glädje, även om jag blir trött av det. Tro det eller ej, men det är doktorns order.
Detta får räcka som uppdatering och jag ska försöka se till att det inte dröjer lika länge tills nästa inlägg.
Kram till alla er som läser, vem ni än är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar