Tiden den går

Min söta väninna Verran bloggade häromdagen om det här med att bli äldre. Något om ögonlock som blivit tyngre som hon dagligen försöker peta upp på rätt plats. Det fick mig att tänka på mitt eget åldrande och vilka synliga ålderstecken jag har. Jag har ju alltid haft ett babyface och varit väldigt glad för det. Det är ju inte så lite smickrande när bartendern frågar om leg och man får tillfredsställelsen att säga att man faktiskt är hela 30  år gammal. Det är fint det. Men efter ett närgånget kritiskt granskande kan jag konstatera att jag har börjat få fina linjer runt ögonen och jag vet inte hur jag ska reagera på detta. Ska jag vara klok och förståndig som jag var när jag var yngre och tänka att "varje ålder har sin charm" och "det är ju bara skrattrynkor, det betyder att jag mår bra och är lycklig"? Tilläggas bör ju då att jag inte hade några rynkor när jag var yngre så det var ju lätt att vara lättsam om saken då. Eller ska jag bli som alla andra och börja jaga anti-ryntkrämer och ligga med gurkskivor på ögonen så fort tillfälle ges. Nä. Jag har inte riktigt lyckats bestämma mig än men det lutar nog åt att jag väljer ett slags mellanting. Blasé kommer jag inte bli det är jag alldeles för fåfäng för. Jag tycker för fasen om att vara snygg. Men nojja över det pallar jag helt enkelt inte, det tar för mycket energi. Jag krämar helt enkelt.

Eftersom vi ska åka till Thailand i maj så blir det inget fjällen med familjen i april. Min familj pratar vi då om, den som håller hus i Stockholm. Därför funderar vi nu på att ta en biltur upp till 08-land inom kort för att i alla fall få träffa folket däruppe. Lammet har ännu inte träffat lilla systeryster och det är ju på tiden nu kan man tycka. Vi har faktiskt snart varit tillsammans i ett halvår.

På tal om ålder så fyllde min pappa 60 år igår. Farmor kallar honom för "min lilla pojke" fortfarande, hur lustigt känns inte det. Det är inte kul att fylla 60 konstaterade pappa och farmor hävdar bestämt att det minsjäl inte är kul att vara 87 heller. Mamma säger att alla som påstår att det är så skönt att ha blivit 50 bara ljuger hela högen för hon är 50 plus och något skönt har det då inte blivit. Så därför har jag bestämt mig för att jag håller vid 30. Det är lagom och helt ok, jag stannar här. Jag vill inte vara yngre men inte heller få synligare rynkor, så det är min beställning för dagen. Tack.