Finaste V, T och E har tagit in mig i sitt hem med öppna armar när jag blev utan bostad. Inget tvivel, inte en fundering. V bara frågade om jag ville ta mitt pick och pack och bo hos dom tills det ordnar sig. Jag var inte alls beredd på ett sånt fint erbjudande så jag blev minst sagt paff. Dom har det inte jättelätt själva och det gör saken bara ännu mer fantastisk. Att jag har så fina människor i mitt liv ödmjukar mig djupt.
Min bror har jag varit hos en hel del också på senaste. Han har gått igenom en jobbig tid med ett förhållande som gått i kras, och han har mått väldigt dåligt, så dåligt att han inte velat vara ensam. Så vi har hållit varandra sällskap och pratat och funderat mycket. Kommit fram till svar på vissa frågor. Inte blivit mycket klokare på andra. I dom fallen försöker vi lära oss att låta saken bero. Det är bättre nu iallafall. För både honom och mig.
Jag har som sagt börjat jobba på ett Actic gym och trivs ypperligt. Jag VILL liksom gå dit. Jag gick dit idag och jobbade tre timmar fastän jag inte hade det på schemat. Bara för att jag gillar det. Jag gillar folket där, dom är så fina. Alla på sitt eget sätt. Det ger mig energi att vara där. Hur fantastiskt är inte det? Hittills har jag varit där på arbetsträning men det går så bra för mig nu så att jag ska blir anställd. Inte heltid, men mer än jag gjort hittills. Det innebär att jag ska få gå utbildningar, bli instruktör och lära mig bemötande mm. Det ska bli jättekul och det kommer kännas att jag är med i gänget på riktigt, och att jag står på egna fötter. Det kommer göra mig gott.
Igår (söndag) kom jag hem från Stockholm. Firade jul med familjen där för första gången på två år och det var riktigt härligt att vara där. Tio hela dagar hade jag bokat in vilket jag var lite orolig skulle vara för mycket, men det var det inte alls. Tiden bara sprang iväg. Dels beror det på att jag mår så mycket bättre nu, men största faktorn är nog faktiskt att lilla syster Sara och jag nu kan umgås som jämlikar. Den där 13 års ålderskillnaden märks inte av länge så nu har vi en riktig relation med varandra. Hon är helt underbar, min lilla syster, och jag är så ofantligt glad för att hon finns. I love her to pieces.
Ett par träningspass blev det på Friskis&Svettis på syrrans gym. Mycket bra pass hade dom och det var så klart jättkul att se Sara in action. Hon är riktigt grym i sin roll där. Jag trodde aldrig i min vildaste fantasi att hon skulle göra något sådant när jag tittade på henne som liten. Hon var så blyg och försynt och rädd för att prova allt. Men sen hon blev tillfrågad om hon ville bli instruktör på Friskis så har hon fullkomligt blommat och kommit till sin rätt.
Bio gick vi på en dag. Såg Hobbit; the desolation of Smaug. Saras pojkvän Oscar var med också. Tre nördar på nördfilm, kan liksom inte bli mycket bättre. Den var bra, kanske jag ska säga också. Min favorit Aidan Turner spelar Kíli, en av dvärgarna. Så honom tittade jag lite på ^_^ Men han är bättre som vampyr i Being Human. But I digress.
I fredags träffade jag en kompis från waaay back. Micha och jag gick parallellklass med varandra i låg- och mellanstadiet. Vi dansade tryckare på ett disko mindes vi, när vi var pyttesmå. Söta minnen. Nu bor han, hans fru och deras tre barn i Storstaden och har gjort de senaste åtta åren. Vi kom fram till att det nog är över 20 år sen vi sågs sist. Tanken svindlar.
Vi gick till Sky Bar som ligger precis vid centralen. Passande för en vilsen skåning. Där tog vi ett par drinkar och sen gick vi vidare till ett annat ställe en bit därifrån. Det var så trevligt och vi hade så mycket att prata om så sista tåget kom och gick och jag fick åka nattbuss hem istället. Tur jag hade musik i öronen, för en bussresa på en timme och elva minuter halv tre på natten är sådär kul. Men hem kom jag, till slut.
Dagen efter skulle jag träffa söta Tim som är äkta 08-pojke. Tim pluggar i Malmö och jobbar liksom jag på Actic. Vi tog en fika vid tre på ett Espresso House vid teatern där Tim praktiserade en knapp månad tidigare och hade allmänt jättemysigt. För mig som aldrig lärt känna nåt folk däruppe så var det jättetrevligt att komma ut och röra sig lite i stan. Även om vi inte rörde oss sådär fasligt mycket precis, för vädergudarna ställde inte upp med nån riktig vinter den här julen. Det regnade alltså. Tim frågade mycket artigt om jag ville bli visad runt lite grand eller om jag hellre ville gå och ta en kaffe. Väldigt vänligt av honom, med tanke på vädret, men det fick bli kaffe. Han är go den där.
På natten kunde jag inte sova, bara vred och vände på mig. Så igår var jag snudd på förstörd. Försökte tupplura men inte ens då ville hjärnan koppla av. En viloknapp som man har på datorn hade ju kunnat vara en bra sak i sådana lägen. Aja. I natt blev det bättre och jag känner mig utvilad och stark igen. Har jobbat, gymmat och ätit grymt bra mat när jag kom hem. Var SÅ sugen på att köpa en pizza och vräka i mig. Ångrade mig och insåg att jag aldrig hade ätit mer en en tredjedel och att jag dessutom inte ville stoppa nåt sån skit i mig, så jag gick till Konsum och handlad bra grejer istället. Lax, grönkål, avokado och hovmästarsås. Det där sista ligger väl inte på nån nyttighetstopplista men vad fan. Man får ju leva lite. Kändes sjukt bra att äta och slapp matkoman som alltid kommer efter pizza. Är nöjd med mig själv idag, mycket nöjd!
Imorgon är det nyårsafton och jag vet fortfarande inte vad jag ska göra. Jag vet att det finns alternativ, så jag har ingen panik. Jag är bara lite lätt... ointresserad. Nyårsafton blir liksom aldrig så bra som man tror det ska bli, det är för mycket hype. Så jag tror jag spenderar kvällen hemma hos kompisar och bara tar det lugnt. Det passar mig utmärkt. Festa kan jag göra en annan dag och då blir det förmodligen bra mycket roligare också. Nyårsafton slår sällan vanliga fester, det är mina erfarenheter i alla fall.
Ja, som sagt. 2014, du är varmt välkommen. Jag gör inga nyårslöften, provade det en gång och det gick käpprätt åt h-te. Men, däremot lovar jag mig själv att jag ska satsa på att må bra och ha mycket glädje i mitt liv. Jag ska skriva högskoleprovet i april och komma igång med att komma framåt igen. Jag ska träna, inte frenetiskt, men så att jag känner mig nöjd och mår bra och serotonin halterna ligger på rätt nivå. Jag ska få ordning på ryggen som strulat de senaste tre åren och det kommer nog gå bra. Jag börjar känna stora förbättringar så jag är väldigt positiv vad gäller det. Mindfullness tänkte jag att jag ska sätta mig in i ordentligt också. Läste den här artikeln idag och den fascinerar mig. Den är lång och på engelska, men eftersom jag nu ser den här bloggen mer som en privat dagbok än något som folk läser så spelar det kanske inte så stor roll.
Scientists Finally Show How Your Thoughts Can Cause Specific Molecular Changes To Your Genes
With evidence growing that training the mind or inducing certain modes of consciousness can have positive health effects, researchers have sought to understand how these practices physically affect the body. A new study by researchers in Wisconsin, Spain, and France reports the first evidence of specific molecular changes in the body following a period of intensive mindfulness practice.
The study investigated the effects of a day of intensive mindfulness practice in a group of experienced meditators, compared to a group of untrained control subjects who engaged in quiet non-meditative activities. After eight hours of mindfulness practice, the meditators showed a range of genetic and molecular differences, including altered levels of gene-regulating machinery and reduced levels of pro-inflammatory genes, which in turn correlated with faster physical recovery from a stressful situation.
“To the best of our knowledge, this is the first paper that shows rapid alterations in gene expression within subjects associated with mindfulness meditation practice,” says study author Richard J. Davidson, founder of the Center for Investigating Healthy Minds and the William James and Vilas Professor of Psychology and Psychiatry at the University of Wisconsin-Madison.
“Most interestingly, the changes were observed in genes that are the current targets of anti-inflammatory and analgesic drugs,” says Perla Kaliman, first author of the article and a researcher at the Institute of Biomedical Research of Barcelona, Spain (IIBB-CSIC-IDIBAPS), where the molecular analyses were conducted.
“Most interestingly, the changes were observed in genes that are the current targets of anti-inflammatory and analgesic drugs,” says Perla Kaliman, first author of the article and a researcher at the Institute of Biomedical Research of Barcelona, Spain (IIBB-CSIC-IDIBAPS), where the molecular analyses were conducted.
The study was published in the Journal Psychoneuroendocrinology.
Mindfulness-based trainings have shown beneficial effects on inflammatory disorders in prior clinical studies and are endorsed by the American Heart Association as a preventative intervention. The new results provide a possible biological mechanism for therapeutic effects.
Gene Activity Can Change According To Perception
According to Dr. Bruce Lipton, gene activity can change on a daily basis. If the perception in your mind is reflected in the chemistry of your body, and if your nervous system reads and interprets the environment and then controls the blood’s chemistry, then you can literally change the fate of your cells by altering your thoughts.
In fact, Dr. Lipton’s research illustrates that by changing your perception, your mind can alter the activity of your genes and create over thirty thousand variations of products from each gene. He gives more detail by saying that the gene programs are contained within the nucleus of the cell, and you can rewrite those genetic programs through changing your blood chemistry.
In the simplest terms, this means that we need to change the way we think if we are to heal cancer. “The function of the mind is to create coherence between our beliefs and the reality we experience,” Dr. Lipton said. “What that means is that your mind will adjust the body’s biology and behavior to fit with your beliefs. If you’ve been told you’ll die in six months and your mind believes it, you most likely will die in six months. That’s called the nocebo effect, the result of a negative thought, which is the opposite of the placebo effect, where healing is mediated by a positive thought.”
That dynamic points to a three-party system: there’s the part of you that swears it doesn’t want to die (the conscious mind), trumped by the part that believes you will (the doctor’s prognosis mediated by the subconscious mind), which then throws into gear the chemical reaction (mediated by the brain’s chemistry) to make sure the body conforms to the dominant belief. (Neuroscience has recognized that the subconscious controls 95 percent of our lives.)
Now what about the part that doesn’t want to die–the conscious mind? Isn’t it impacting the body’s chemistry as well? Dr. Lipton said that it comes down to how the subconscious mind, which contains our deepest beliefs, has been programmed. It is these beliefs that ultimately cast the deciding vote.
“It’s a complex situation,” said Dr. Lipton. People have been programmed to believe that they’re victims and that they have no control. We’re programmed from the start with our mother and father’s beliefs. So, for instance, when we got sick, we were told by our parents that we had to go to the doctor because the doctor is the authority concerning our health. We all got the message throughout childhood that doctors were the authority on health and that we were victims of bodily forces beyond our ability to control. The joke, however, is that people often get better while on the way to the doctor. That’s when the innate ability for self-healing kicks in, another example of the placebo effect.
Mindfulness Practice Specifically Affects Regulatory Pathways
The results of Davidson’s study show a down-regulation of genes that have been implicated in inflammation. The affected genes include the pro-inflammatory genes RIPK2 and COX2 as well as several histone deacetylase (HDAC) genes, which regulate the activity of other genes epigenetically by removing a type of chemical tag. What’s more, the extent to which some of those genes were downregulated was associated with faster cortisol recovery to a social stress test involving an impromptu speech and tasks requiring mental calculations performed in front of an audience and video camera.
Biologists have suspected for years that some kind of epigenetic inheritance occurs at the cellular level. The different kinds of cells in our bodies provide an example. Skin cells and brain cells have different forms and functions, despite having exactly the same DNA. There must be mechanisms–other than DNA–that make sure skin cells stay skin cells when they divide.
Perhaps surprisingly, the researchers say, there was no difference in the tested genes between the two groups of people at the start of the study. The observed effects were seen only in the meditators following mindfulness practice. In addition, several other DNA-modifying genes showed no differences between groups, suggesting that the mindfulness practice specifically affected certain regulatory pathways.
The key result is that meditators experienced genetic changes following mindfulness practice that were not seen in the non-meditating group after other quiet activities — an outcome providing proof of principle that mindfulness practice can lead to epigenetic alterations of the genome.
Previous studies in rodents and in people have shown dynamic epigenetic responses to physical stimuli such as stress, diet, or exercise within just a few hours.
“Our genes are quite dynamic in their expression and these results suggest that the calmness of our mind can actually have a potential influence on their expression,” Davidson says.
“The regulation of HDACs and inflammatory pathways may represent some of the mechanisms underlying the therapeutic potential of mindfulness-based interventions,” Kaliman says. “Our findings set the foundation for future studies to further assess meditation strategies for the treatment of chronic inflammatory conditions.”
Subconscious Beliefs Are Key
Too many positive thinkers know that thinking good thoughts–and reciting affirmations for hours on end–doesn’t always bring about the results that feel-good books promise.
Dr. Lipton didn’t argue this point, because positive thoughts come from the conscious mind, while contradictory negative thoughts are usually programmed in the more powerful subconscious mind.
“The major problem is that people are aware of their conscious beliefs and behaviors, but not of subconscious beliefs and behaviors. Most people don’t even acknowledge that their subconscious mind is at play, when the fact is that the subconscious mind is a million times more powerful than the conscious mind and that we operate 95 to 99 percent of our lives from subconscious programs.
“Your subconscious beliefs are working either for you or against you, but the truth is that you are not controlling your life, because your subconscious mind supersedes all conscious control. So when you are trying to heal from a conscious level–citing affirmations and telling yourself you’re healthy–there may be an invisible subconscious program that’s sabotaging you.”
The power of the subconscious mind is elegantly revealed in people expressing multiple personalities. While occupying the mind-set of one personality, the individual may be severely allergic to strawberries. Then, in experiencing the mind-set of another personality, he or she eats them without consequence.
The new science of epigenetics promises that every person on the planet has the opportunity to become who they really are, complete with unimaginable power and the ability to operate from, and go for, the highest possibilities, including healing our bodies and our culture and living in peace.
Article sources:
wisc.edu
brucelipton.com
ts-si.org
wisc.edu
brucelipton.com
ts-si.org
Michael Forrester is a spiritual counselor and is a practicing motivational speaker for corporations in Japan, Canada and the United States.
Source: preventdisease.com
Read more http://www.tunedbody.com/scientists-finally-show-thoughts-can-cause-specific-molecular-changes-genes/
Såg förresten i lördagskväll filmen E=mc2; Einstein's big idea. Rysligt intressant och bra och 7,4 på imdb är verkligen inte dåligt. Jag var så trött, så förbannat trött men ändå inte sömnig. Så jag såg hela filmen med fascination och blev nog faktiskt lite förälskad i fysik.
Nu är jag också trött och det här blev ett bra mycket längre inlägg än jag tänkt det skulle bli. Men året är ju på väg att ta slut och jag vill minnas vissa saker.
Återkommer med vad som händer imorn. Är jag inte här då, så ses vi 2014!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar