Jag är inne i en "undvika-internet"-period. Det är därför det är så händelselöst i den här bloggen för tillfället. Jag har inget att säga på facebook så det lockar inget, på mailen dräller det mest in en massa reklam och så den hära bloggen. Suck, alla dessa krav! Nä, så farligt är det inte men lite dålig fantasi har jag och då negligeras bloggen lätt. Men nu gör jag ett försök.
Igår tog vi oss i kragen och begav oss till staden för att vara lite sociala. De två vi skulle fika med hade bestämt sig för att de skulle dricka vin så vi var tvungna att hitta ett ställe som både serverade vin och hade sojamjölk till mitt kaffe. Det är inte lätt att hitta ett sånt ställe för de två sakerna verkar helt enkelt inte gå ihop. Till slut landade vi dock på grand hotell av alla ställen som inte bara skröt med en utförlig drinkmeny utan som även faktiskt tillhandahåller finkaffe till daggästerna. Cafe latte, om det gick någon förbi. När alla beställt knatar jag iväg till damernas för att "pudra näsan" och det första jag får höra när jag kom tillbaka var att det tydligen inte fanns nån sojamjölk i alla fall. Den var slut. Och eftersom de andra redan fått sina saker så blev det ju till att sitta kvar. Men jag ångade av irritation. Det är inte första gången som jag får "fika" på ett glas vatten och det uppskattas icke, och det kommer aldrig att hända igen. Det må låta överdrivet men för mig är den del av det trevliga när man träffas, att man har nåt man är sugen på att dricka. Till slut fick jag ta en drink bara för att ha något alls än bara vatten, och alkohol på en eftermiddag - när jag ville ha kaffe! - är inte något jag eftetsrävar. Jag var ju för fan halvlullig när vi gick hem typ fem på dagen. Nä, i fortsättningen så ska dom VISA mig sojaförpackningen innan jag sätter mig ner. Fan.
På måndag börjar jag på en rehab-plan som kallas för basal kroppskännedom. Där ska jag förhoppningsvis lära mig hantera min stress och kanske även se till att jag inte ens hamnar där. Det där sista vågar jag knappt tro på men hoppet är det sista som lämnar mig. Allt är värt att provas.
Jag har köpt ett d.a.p halsband till Imma. Funkar? Nja. Men tillsammans med lite meds så verkar det ha effekt, hon ligger faktiskt och softar nu *ta i trä*. Hoppas på ett damp-fritt hem.
Jag ska börja röra på mig lite smått nästa vecka. Har inte kunnat träna sen i höstas eftersom jag bokstavligen fick feber och blev sjuk under ett par dagar efter varje träningspass, men nu ska prova lite försiktigt. Jag har helt klart lagt på mig några kilon och inte så konstigt heller med tanke på allt tröstätande. Tur bara att det stör mig mer än sambon, han är tokgalen i former. Och eftersom jag mest lägger på mig på bakdelen, som är hans favoritdel, så funkar det riktigt bra, hehe. Men för egen del så saknar jag träningsformen och den goda konditionen så jag hoppas verkligen att kroppen går med på att arbeta lite igen. Ska prova lite zumba på hemmaplan, jag älskar ju att dansa så det känns som en bra början.
Varma tankar skickar jag till alla vänner som är i Thailand och gottar sig nu. Ska titta på våra bilder från förra året. Jag vill också!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar